hogr-senastnytt‎ > ‎

Fördjupad förståelse om kränkningar i skolan

skickad 3 jan. 2014 01:18 av HÖGR Admin   [ uppdaterad 3 jan. 2014 01:25 ]

Främjande likabehandlingsarbete på bred front för att skapa ett tillitsfullt skolklimat och respekt för alla människors lika värde bidrar till att kränkningar i skolan minskar. Det gör också ett brett systematiskt arbete med kvaliteten inom en skolas hela verksamhet. De kränkningar som ändå sker måste snabbt stoppas med stöd i väl etablerade rutiner. Det är de sammantagna lärdomarna av den antologi ”Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar” med åtta fördjupade studier om olika frågeställningar som Skolverket nu publicerar.

Elever i skolan, precis som vuxna som ingår i en grupp, söker tillhörighet och vänskap, status och makt. I de sociala samspel som uppstår kan hierarkier bildas och ibland  ställs några utanför. Det här pågår såväl i skolan som när elever umgås på nätet.  I skolan kan detta förvärras när elever väljer vem de vill sitta bredvid, arbeta tillsammans med eller vara i samma lag med eller när det är otydligt vilka normer och ramar som gäller i skolan. Risken för kränkningar ökar när statusbyggandet får för stort spelrum och det lärande som är avsikten med skolan kommer i andra hand. 

Viktigt att skapa ett gott skolklimat

En skolas kultur i form av vanor, regler och normer kan vara sådan att kränkningar banaliseras eller normaliseras. Kränkningarna kan bli så vanliga att ingen märker att vissa personer nedvärderas i tal och bemötande. Det kan ske omedvetet och utan att det uppfattas som ett problem. Föreställningar om vad som är normalt och onormalt uttrycks också i skolans regler, rutiner och arbetssätt. Föreställningar och normer som rangordnar och som krockar med skolans värdegrund om alla människors lika värde, finns både i samhället och i skolan. I skolan innebär det att elever riskerar att kränkas.
 
I antologin diskuteras att orsaker till kränkningar  inte främst  ska sökas hos enskilda elever utan i de sociala samspel där alla elever ingår samt i skolans normer och arbetssätt. Vad skolan gör för att skapa ett skolklimat där allas lika värde respekteras samt där tillitsfulla relationer utvecklas mellan elever och mellan lärare och elever blir då viktigt. Att problemen är olika stora i olika skolor visar att det spelar roll vad skolan gör för att motverka kränkningar.

Studier visar att långvarig utsatthet kan ge en individ nedbruten självkänsla som hänger kvar långt fram i livet. Därför behöver skolpersonal ha tillräckliga kunskaper om hur kränkningar kan uppstå, så att de kan upptäcka och åtgärda elevers utsatthet. Skolan behöver också rutiner för hur kränkningar ska hanteras.

Främjande likabehandlingsarbete för en positiv skolmiljö

En samlad slutsats av texterna i antologin, men också av den utvärdering av metoder mot mobbning som Skolverket gav ut 2011, är att främjande likabehandlingsarbete är viktigt för att motverka att kränkningar sker. Likabehandlingsarbete handlar om att förankra respekten för alla människors lika värde samt att skapa en skolmiljö som präglas av tillit och förtroende, där alla elever kan utvecklas. Alla barn och elevers lika rättigheter och möjligheter ska främjas, oberoende av bakgrund eller andra omständigheter. Kränkningar minskar när skolor har som strategi att främja positiva relationer mellan eleverna och när eleverna återkommande får medverka i aktiviteter för att främja en god atmosfär. 
 
För att få syn på föreställningar och normer som riskerar att leda till att elever kränks är det viktigt att skolans personal ges utrymme att reflektera över vilka normer som råder på skolan samt hur de påverkar olika elever och hur verksamheten organiseras. Reflektioner kollegor emellan kan ge insikter som kan bidra till att skolans arbete utvecklas. Det är också viktigt att reflektera om detta tillsammans med eleverna.
 

Att arbeta systematiskt med att utveckla kvaliteten i verksamheten

Omfattningen av kränkningar minskar när en skola systematiskt kartlägger elevernas situation i skolan, tar reda på vilka problem som finns på den egna skolan och låter en analys av detta ligga till grund för hur arbetet utformas. Det kan till exempel handla om att elever känner sig otrygga i matsalen och att det behöver åtgärdas med ökad vuxennärvaro. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i skolan, beskrivs detta närmare.

En av studierna i antologin jämför skolor som är framgångsrika i arbetet mot kränkningar med sådana som inte är det. Där understryks betydelsen av att arbeta systematiskt och av att ha en stabil organisation med tydliga förankrade värden och normer. I några av studierna och även i Skolverkets utvärdering från 2011, beskrivs ett antal enskilda insatser som minskar kränkningar, trakasserier och mobbning och några av dem pekar tydligt mot hur ett systematiskt kvalitetsarbete är uppbyggt.

Kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet generellt på en skola har sannolikt betydelse för hur väl man lyckas skapa ett skolklimat som motverkar kränkningar. Även Socialstyrelsen säger i Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa (2012) att förekomsten av mobbning kan ses som ett illavarslande tecken på hur skolan fungerar i sin helhet. Graden av mobbning på olika skolor kan knytas till skolans klimat, skolans normer och det sätt på vilken skolan är organiserad. Likaså har ett stödjande lärarklimat kunnat kopplas till en ökad benägenhet bland elever som blir mobbade att söka hjälp för sin utsatthet.

Skolverkets stöd

Studierna i antologin kan läsas var för sig som en förjupning inom ett område. Sammantaget ger antologin en fördjupade förståelse för hur kränkningar i skolan kan förstås och motverkas. Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är ett stöd i arbetet. Värdegrund och likabehandling i teori och praktik är en högskolekurs som Skolverket erbjuder förskolor och skolor som vill utveckla sitt arbete med dessa frågor. Anmälning sker 17 januari till 17 februari.

Comments