hogr-senastnytt‎ > ‎

Många i årskurs 6 fick högsta provbetyg i engelska

skickad 3 jan. 2014 01:34 av HÖGR Admin

Var femte elev fick högsta provbetyg i engelska och svårast att nå godkänt provbetyg hade de elever som hade ämnesprovet i svenska som andraspråk. Det visar statistik från de nationella proven som elever i årskurs 6 gjorde läsåret 2012/2013.

En femtedel, 22 procent, av eleverna i årskurs 6 fick provbetyget A i engelska. Engelska är det ämne där störst andel fick det högsta provbetyget A. Det var framförallt i delprovet som prövar elevernas förmåga att lyssna på och läsa engelska, som eleverna fick höga provbetyg. Här fick 29 procent provbetyget A.

Svårt med skriftliga uppgifter i svenska

I ämnesprovet i svenska uppnådde 95 procent av eleverna kraven för godkänt provbetyg (A-E). Eleverna hade lättast att nå upp till godkänt provbetyg i delprovet som prövade elevernas muntliga förmåga. Svårast hade eleverna att nå godkänt provbetyg i delprovet som prövade elevernas skriftliga förmåga. Där uppnådde 88 procent kraven för godkänt provbetyg. Detta mönster återfinns redan bland eleverna i årskurs 3, där eleverna framförallt hade svårt med skrivning av faktatexter i förhållande till de andra delproven i ämnet.

Eleverna i årskurs 6 hade svårt att uppnå kraven för godkänt provbetyg i ämnesprovet i svenska som andraspråk, där var fjärde elev inte nådde upp till godkänt provbetyg i ämnet.

Flickor högre provbetyg än pojkar

Flickor hade i genomsnitt högre provbetyg än pojkarna i alla ämnen. Störst skillnad mellan pojkarna och flickorna var det i ämnesproven i religionskunskap och svenska. I ämnesprovet i svenska hade flickorna högre provbetyg, framförallt i delprovet som prövade elevernas skriftliga förmåga. Där var det sex procent av flickorna som inte nådde upp till godkänt provbetyg, medan motsvarande för pojkarna var 17 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar elevernas resultat

Föräldrarnas högsta utbildningsnivå har fortsatt betydelse för elevernas resultat på ämnesproven. Elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning hade högre genomsnittliga provbetyg än elever vars föräldrar har högst gymnasial- eller förgymnasial utbildning. Detta återspeglas i alla ämnesproven men är mest påtagligt i ämnena geografi, historia och matematik.

Förutsättningarna för elever födda utomlands påverkas likväl av föräldrarnas utbildningsnivå, men även av när eleven kommit till Sverige. Elever som kommit till Sverige efter ordinarie skolstart fick generellt sett lägre provbetyg, än elever som kommit före ordinarie skolstart.

Om de nationella proven i årskurs 6

Läsåret 2012/13 var första gången som ämnesproven i engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk användes som stöd för betygsättningen i årskurs 6. Det var också första gången som nationella prov genomfördes i de natur- och samhällsorienterande ämnena. Ämnesproven i de natur- och samhällsorienterande ämnena genomfördes 2013 som en utprövningsomgång. Dessa prov behöver därmed inte användas som stöd för lärarnas betygssättning och resultaten bör tolkas med försiktighet.

I varje ämnesprov får eleven ett sammanvägt provbetyg utifrån betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt provbetyg och F står för ej godkänt provbetyg, det vill säga att kravet för ett godkänt provbetyg inte är uppfyllt.


Vid frågor om statistiken, kontakta

Karin Nyqvist, undervisningsråd 08-527 334 02
Hedvig Modin, undervisningsråd 08-527 334 23

Vid frågor om ämnesproven, kontakta

Karin Hector-Stahre, enhetschef 08-527 332 76
Maj Götefelt, undervisningsråd, 08-527 334 28

Comments